Om man har utvecklat en spelproblematik kan man behöva behandling, och i en del av dessa behandlingar ingår läkemedel. Men det finns faktiskt också läkemedel som kan göra att man blir spelberoende.
Det låter riktigt konstigt, men det står om det på SVT Västernorrland, så antagligen stämmer det. Niklas* från Sundsvall fick medicinen Sifrol utskriven mot Parkinson. Detta ledde till att han utvecklade ett spelberoende, och idag lever han utblottad efter att ha spelat bort två miljoner.
Sifrol påverkar dopaminet, alltså hjärnans belöningshormon. Medicinen skrivs, förutom mot Parkinsons sjukdom, även ut mot krypningar i benen. Det är känt att medicinen kan ge upphov till biverkningar som spelberoende, sexmissbruk eller shoppingmissbruk, och detta står inskrivet i FASS-registret.
Niklas hade inte spelat innan han fick medicinen, men av någon anledning började han spela, och sedan kunde han inte sluta. Han spelade dygnet runt, men lyckades samtidigt dölja det för sina närstående. Det dröjde två år innan hans anhöriga förstod hur det stod till. Då hade han spelat bort alla sina besparingar, och tagit SMS-lån för att täcka förlusterna. Detta ledde till att han idag är skuldsatt.
Redan 2005 publicerades en artikel i Svenska dagbladet om att Sifrol och flera andra liknande mediciner kunde orsaka spelmissbruk. Men för den som inte läst denna och andra artiklar, eller den information som finns på bipacksedeln och i FASS, kommer detta naturligtvis som en mycket obehaglig överraskning.
Vad beror detta på?
Parkinsons sjukdom, som fått sitt namn efter läkaren James Parkinson, som var den första att grundligt beskriva tillståndet, kännetecknas bl.a. av stelhet, skakningar och andra rörelseproblem. Detta beror på att produktionen av dopamin, som är en viktig signalsubstans i den del av hjärnan som styr kroppens rörelser, minskar. Rörelsesvårigheterna är den del av sjukdomsförloppet som mest försvårar livet för den drabbade.
År 2000 fick Arvid Carlsson dela på Nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsammans med amerikanerna Paul Greengard och Eric R. Kandel. Carlsson belönades för att ha skapat L-dopa, ett läkemedel som ökade dopaminnivåerna hos de som drabbats av Parkinson. Därmed kunder rörelsecentrum i många sjukas hjärnor fungera bättre.
Sifrol är en s.k. dopaminagonist, ett läkemedel som fungerar på ett liknande sätt som L-dopa. Denna typ av läkemedel ges ofta till yngre parkinsonpatienter, som Niklas. Läkemedlet aktiverar receptorerna på hjärncellerna, alltså de ämnen som ska ta emot dopaminet. Receptorer för dopamin finns dock inte bara i rörelsecentrum, utan också i andra delar av hjärnan. Ett annat dopamincentrum är den del av hjärnan som styr upplevelser av belöning, och förmågan att kontrollera impulser. Dopaminagonisterna är utformade för att inte påverka dessa dopamincentra, men ibland sker detta. Det är då som nya beroenden kan uppstå, som i fallet med Niklas. I artikeln i Svenska dagbladet nämns framför allt Sifrol som ett läkemedel känt för att skapa beroenden. Tiden som förlöper mellan att behandlingen inleds och det att patienten utvecklar ett beroende kan variera stort, från en till tretton månader. Problemen minskade dock när behandlingen upphörde.
Vad är sensmoralen? För det första ska man alltid läsa på om man får medicin för en allvarlig sjukdom, för det andra kan det vara bra att spärra datorn från spel om pengar om man får Sifrol utskrivet. Spel ska ju vara kul.
*Niklas är ett fingerat namn